Från krock till dialog: Huntingtons civilisationsteori möter Gülenrörelsens vision

Samuel P. Huntington var en amerikansk statsvetare som under 1990-talet utvecklade teorin om “Clash of Civilizations” (kultursammandrabbningen). Enligt Huntington skulle framtidens konflikter inte längre främst handla om ideologi eller ekonomi, utan istället om kulturella och religiösa skillnader. Han menade att världen kunde delas in i stora civilisationer – till exempel väst, islam, hindu, sinisk (kinesisk) och ortodox – där gränserna mellan dessa skulle kunna bli konfliktens fronter. Teorin presenterades först i en artikel 1993 och utvecklades vidare i hans bok från 1996, The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order.Huntington hävdade att i den post-kalla krigstiden skulle spänningar uppstå när civilisationer med olika värderingar och traditioner stötte på varandra. Han ansåg att kulturella identiteter är svåra att förändra och därför kan leda till missförstånd, rivaliteter och till och med våldsam konflikt. Särskilt betonade han konflikten mellan västvärlden och den islamiska civilisationen, och han varnade för att denna klyfta kunde få allvarliga konsekvenser för global fred och säkerhet.Som en motvikt till Huntingtons pessimistiska syn på oundvikliga kulturkrockar finns det rörelser som istället främjar dialog och samförstånd. Ett exempel är Gülenrörelsen, som är uppkallad efter den turkiska predikanten Fethullah Gülen. Denna rörelse lägger stor vikt vid utbildning, tolerans och interreligiös dialog. Anhängare av Gülenrörelsen menar att kulturer och religioner kan samexistera och berika varandra snarare än att vara oförenliga. De ser inte världen som uppdelad i stridande block, utan tror istället på möjligheten att bygga broar mellan olika kulturer och samhällen. På så vis utgör Gülenrörelsen ett tydligt alternativ till den världsbild som Huntington presenterade.Trots att Huntingtons idéer har kritiserats för att vara förenklade och reduktionistiska, har de haft ett stort inflytande på hur vissa politiska och mediala diskurser utformas. Många menar att teorin inte fångar komplexiteten i historiska och sociala processer, medan andra anser att den berör viktiga aspekter av den post-kalla krigets geopolitik. Diskussionen om huruvida civilisationer kommer att kollidera eller samexistera är fortfarande aktuell och påverkar både akademiska studier och praktisk politik.Sammanfattningsvis visar diskussionen att världen kan förstås ur olika perspektiv. Medan Huntington hävdade att civilisationerna oundvikligen kommer att kollidera, menar Gülenrörelsen att dialog och ömsesidig respekt kan bygga broar mellan kulturer. Genom att jämföra dessa synsätt kan vi bättre förstå både de utmaningar och möjligheter som en globaliserad värld innebär.